Bergvärme

Jämför pris och kvalitet på bergvärme. Beställ flera offerter här!

Spara tid

Fyll i formuläret och få upp till 4 offerter från särskilt utvalda samarbetspartners

Spara pengar

Du kan spara upp till 50% genom att jämföra offerter från ledande leverantörer

Kostnadsfritt & utan förpliktelser

Vår service är helt kostnadsfri och utan förpliktelser

Refererade till & omnämnda i:
Altombolig
SvD
Energi net
Få upp till 4 offerter här Bergvärme - Få upp till 4 offerter gratis från ledande leverantörer
Det tar mindre än en minut!
Det tar mindre än en minut!

Bergvärme - bekväm uppvärmning med lägre kostnad

Bergvärme är en typ av geoenergi som utnyttjar lagrad solenergi i berggrunden. Energin hämtas från grundvattnet som har en temperatur mellan sex och åtta grader året om. För att nå grundvattnet krävs det att man borrar 90-200 meter ner i berggrunden. Berggrund nära hav eller större sjöar har en högre temperatur, eftersom vattendragen värmer upp grundvattnet.

Detta är en anledning till varför det krävs olika borrdjup för bergvärme beroende på var i Sverige man bor. Bergvärme är idag den vanligaste typen av nyinvestering bland energikällor. Detta beror bland annat på att bergvärme är lämpligt för det svenska klimatet.

90 procent nöjda med sin bergvärmeinstallation!

Dessutom är 90% av de som använder bergvärme nöjda, enligt Energimyndighetens rapport från 2005. I en nyare fältstudie med 20 svenska hushåll var alla nöjda med sina bergvärmepumpar. Vi har här sammanställt information som du behöver veta innan du installerar bergvärme.

Fortsätt läsa vidare eller hoppa direkt till den önskade sektionen via länkarna nedan:

Pris och kostnad för bergvärme
Att tänka på vid borrning för bergvärme
Så stor är månadskostnaden för bergvärme
Vad är återbetalningstiden för bergvärme?
Hur fungerar bergvärme?
Fördelar och nackdelar med bergvärme
Bergvärme - 8 tips inför installation, en checklista
Vilken bergvärmepump är bäst för mig?
Ansökan om tillstånd för installation av bergvärme

Konsultera alltid med en installatör för mer specifik information gällande bergvärme för ditt hushåll. Är du intresserad av en kostnadskalkyl för bergvärme kan du fylla i formuläret ovan, så kontaktar vi dig inom kort med upp till 4 kostnadsfria offerter.

Innan du läser vidare kan du kolla videon av Skånska Energi, där bergvärmens funktioner förklaras.

Pris och kostnad för bergvärme

Vanligtvis ligger kostnaden för bergvärme mellan 110 000 och 160 000 kronor. Installationen av bergvärme består i regel av 3 olika delkostnader som står för respektive mängd av totalkostnaden:

  • Bergvärmepump 45%
  • Borrning 45%
  • Installation 10%

Det är svårt att förutspå ett fast pris för bergvärme eftersom den totala kostnaden är beroende av många faktorer. Till exempel spelar husets storlek, placering, energiförbrukning för uppvärmning och markförhållandena på tomten stor roll. Därmed kan priset i vissa fall överstiga det ovannämnda priset.

Baserat på dina individuella behov brukar leverantörer erbjuda paketpris för både bergvärmepump, borrning och installation. Det lönar sig därför att ansöka om flera offerter för att hitta den billigaste bergvärmepumpen. Detta gör du lätt genom att fylla i formuläret ovan så kan du få upp till fyra kostnadsfria offerter.

Beställ offerter nu! Det tar under 1 minut!

Kom ändå ihåg att för att installera bergvärme måste du själv ansöka om tillstånd, vilket ofta sker via din kommuns hemsida. Läs mer om detta nedan.

För detaljerad information om vad bergvärme kostar läs vår sida Pris på bergvärme.

Vad kostar det att borra bergvärme?

När du ska borra bergvärme kan du räkna med ett pris mellan 30 000 kronor och 70 000 kronor. Djupet är avgörande för att bestämma kostnaden för borrningen. Tabellen nedan visar ungefärliga priser för olika borrdjup av bergvärme.

Borrdjup Kostnad
100 meter 30 000 kronor
150 meter 42 000 kronor
200 meter 55 000 kronor
250 meter 67 000 kronor

 

För att nå grundvattnet måste man vanligtvis borra mellan 90 och 200 meter, men detta varierar från fall till fall. För att bestämma borrdjupet är det viktigt att installatören dimensionerar borrhålet korrekt från början för att undvika extra kostnader. Dimensioneringen är också viktigt för att du ska få bästa effekt och största möjliga besparing på lång sikt.

Vad påverkar kostnaden för borrning av bergvärme?

Energibrunnens borrdjup är avgörande för det slutliga priset. Hur djupt du måste borra beror bland annat på:

  • Hushållets värmebehov
  • Värmepumpens storlek och effekt
  • Berggrundens värmeledningsförmåga

Utöver borrdjupet påverkas kostnaden för borrning av en del andra faktorer som redogörs nedan, dessa lönar sig att tänka på vid borrning för bergvärme

Att borra för bergvärme utgör uppskattningsvis 45% av totalkostnaden för din bergvärmeanläggning.

I inlägget Vad är kostnaden för att borra bergvärme? kan du lära dig ännu mer om kostnader för borrning.

Att tänka på vid borrning för bergvärme

Jorddjupet avgör hur mycket foderrör som krävs

Borrhålet för bergvärme måste ha minst 6 meter foderrör

Avståndet från markytan till berggrunden påverkar kostnaden för bergvärme. Detta eftersom den del av borrhålet som går genom jordlagret kräver extra isolering i form av foderrör. I varje energibrunn måste det finnas minst 6 meter foderrör, varav 2 meter måste installeras i berggrunden. Detta är fastlagt i de allmänna riktlinjerna för energibrunnar i Normbrunn -16.

Kolla hur mycket foderrör offerten inkluderar

Om jordlagret är djupare än 6 meter måste naturligtvis foderröret också vara det, så markförhållandena är avgörande även här. Ofta ingår 6 meter foderrör i standardpriset för borrningen men det är viktigt att du kontrollerar detta noggrant för varje offert du mottar. Jorddjupet i Sverige är 6 meter i medeltal och därmed är sannolikheten att extra foderrör krävs relativt liten.

Om jorddjupet på din tomt är exceptionellt stort kan du räkna med att foderrör kostar mellan 500 och 900 kronor per meter. Ifall borrningen för bergvärme innebär stora extra kostnader på grund av markförhållandena kan till exempel jordvärme vara en bättre lösning för din tomt.

Avstånd mellan energibrunn, hus och närliggande borrhål

Förutom foderrör dikterar Normbrunn -16 också att ett borrhål måste vara minst 4 meter från en husvägg och avståndet till närliggande brunnar måste vara minst 20 meter. Avståndet mellan energibrunnar är också avgörande för att din energikälla ska vara effektiv. Detta eftersom varje borrhål kan sänka det omkringliggande bergets temperatur med upp till 4 grader.

Energibrunnar måste vara minst 20 meter från varandra

Om det är omöjligt att uppnå 20 meters avstånd till grannens energi- och vattenbrunnar kan det eventuellt lösas genom att man borrar något diagonalt ner i marken. På så vis kan man få ut samma borrdjup som om hålet var vertikalt, men borrhålen hamnar längre ifrån varandra

Det lönar sig att höra med dina grannar ifall de har installerat bergvärme på sin tomt och om de vet något om markförhållandena i området.

Berggrundens värmeledningsförmåga påverkar energiutvinningen

Mineralsammansättningen i berggrunden har också en inverkan. Granit och gnejs, som Sveriges gamla urberg till största delen består av, har en bra värmeledningsförmåga och leder värme bättre än till exempel kalksten. Urberget täcker största delen av Sverige men kalksten förekommer i bland annat Skåne, Öland och Gotland. Ifall du bor på ett område med kalksten bör borrhålets borrdjup förmodligen vara större. Värmeledningsförmågan påverkar alltså borrdjupet.

Utgångsläget är att energiuttaget per meter borrhål kan vara allt mellan 10-30 W (watt), beroende på bergets mineralsammansättning och geografiskt läge.

Om ditt värmebehov är väldigt stort kan din bergvärmeinstallation till och med kräva flera borrhål, men detta är ovanligt för privata villor. Dock är ett relativt stort värmebehov en fördel för bergvärme eftersom det innebär att du sparar mera pengar på lång sikt.

Att borra för bergvärme kan ses som dyrt, men det lönar sig i längden. Borrhålet går nämligen att återanvända när värmepumpen ska bytas ut. Man brukar säga att ett borrhål har en livslängd på omkring 100 år.

Så stor är månadskostnaden för bergvärme

Driftskostnaden för bergvärme är beroende av den el som bergvärmeanläggningen använder. Enligt våra exempelberäkningar nedan är kostnaden för bergvärme 500 kronor i månaden, medan motsvarande uppvärmningskostnad för direktverkande el är 2 500 kronor. Besparingarna uppgår därmed till 1 500 kronor per månad jämfört med direktverkande el som är den vanligaste energikällan i svenska hus. Detta resulterar i en relativt snabb återbetalningstid på cirka 8 år.

Månadskostnaden för bergvärme kan i runda tal sägas vara omkring en fjärdedel av kostnaden för direktverkande el. Detta beror på att bergvärmepumpar har relativt höga SCOP-värden som definierar hur mycket värmeenergi värmepumpen producerar jämfört med hur mycket el den förbrukar.

500 kronor i månaden för att producera 20 000 kWh värmeenergi årligen

För att beräkna bergvärmens månatliga driftskostnad måste vi räkna med det totala energibehovet för uppvärmning, det uppskattade SCOP-värdet och elpriset på marknaden.

I Sverige är energibehovet för uppvärmning av både hus och vatten med direktverkande el i medeltal 20 000 kWh per år för villor, och elpriset på marknaden cirkulerar kring 1,2 kronor per kWh. Ett SCOP-värde på 4 är ett sannolikt värde som många bergvärmepumpar klarar av. I exempelberäkningen nedan använder vi de ovan nämnda värdena för att beräkna månadskostnaden för en bergvärmeinstallation.

Beräkning
  • 20 000 kWh / 4 = 5 000 kWh
  • Bergvärmepumpen har alltså en elförbrukning på 5 000 kWh per år för att producera 20 000 kWh värmeenergi.
  • 5 000 kWh x 1,2 kronor = 6 000 kronor per år
  • 6 000 kronor / 12 = 500 kronor per månad


Du kan spara 1 500 kronor i månaden med bergvärme

Om vi jämför de månatliga kostnaderna för en bergvärmeanläggning med direktverkande el som använder exakt samma mängd el i kWh som energibehovet för uppvärmningen är, i det här fallet 20 000 kWh, kan vi se hur mycket billigare bergvärme är i drift.

Årskostnaden för direktel i detta exempel är 20 000 kWh x 1,2 kronor = 24 000 kronor. I tabellen nedan klargör vi besparing med bergvärme jämfört med direktel, både årligen och månatligen.

  Direktel Bergvärme Besparing med bergvärme
Årlig kostnad 24 000 kronor 6 000 kronor 18 000 kronor
Månatlig kostnad 2 000 kronor 500 kronor 1 500 kronor

 

Vi kan se en tydlig skillnad i driftskostnad mellan bergvärme och direktel, besparingarna är betydande. Detta är tack vare bergvärmepumpens förmåga att producera mera energi än de förbrukar, vilket identifieras genom SCOP-värdet.

Men vi måste komma ihåg att detta exempel behandlar driftskostnad. Driftskostnaden är låg, men bergvärme har också en hög installationskostnad jämfört med många andra energikällor. Därmed är det mer relevant att fokusera på bergvärmens återbetalningstid, vilket diskuteras nedan.

Vad är återbetalningstiden för bergvärme?

Återbetalningstiden varierar lite för varje installation, men om du byter till bergvärme från direktverkande el och du har ett värmebehov runt 20 000 kWh om året är din återbetalningstid cirka 8 år idag. Vanligtvis brukar återbetalningstiden vara mellan 5 och 10 år.

Detta illustreras i exempelberäkningen nedan - där vi räknar med en bergvärmeinstallation vars totala investeringskostnad ligger på 155 000 kronor. Vi räknar med rotavdraget som är 30% av den schablonmässiga arbetskostnaden och uppgår till 13 950 kronor. Vi har således en slutlig installationskostnad på 141 050 kronor. Hur rotavdraget beräknas redogörs mer utförligt i stycket nedan om bidrag vid installation av bergvärme.

Vi utgår från datan i tabellen nedan:

  Bergvärme Direktel
Årligt värmebehov 20 000 kWh 20 000 kWh
Installationskostnad 141 050 kronor -
Årlig elkostnad 6 000 kronor 24 000 kronor

 

Som utgångspunkt har bergvärme en installationskostnad på 141 050 kronor för själva anläggningen. Varje år betalar du 6 000 kronor för elen som bergvärmeanläggningen förbrukar, medan du för direktel skulle betala 24 000 kronor. Detta betyder att din besparing med bergvärme uppgår till 18 000 kronor per år.

Återbetalningstiden beräknas på följande sätt:

  • Totalkostnad (efter rot) / besparing per år
  • 141 050 / 18 000 = ~7,84 år

I grafen nedan illustreras återbetalningstiden för bergvärme.

Graf om återbetalningstiden för bergvärme

 

Vi kan se att det tar ungefär 7,8 år att nå break-even för bergvärmeanläggningen. Detta betyder att efter år 7 vinner du 18 000 kronor per år (24 000 - 6 000 = 18 000 kronor) med bergvärme jämfört med direktverkande el.

Jämfört med andra vanliga energikällor som till exempel olja är bergvärme också billigare i längden. Speciellt olja är betydligt dyrare i drift än bergvärme. Bergvärme är även i de flesta fall billigare i drift än fjärrvärme. Men detta beror främst på var du bor eftersom fjärrvärmepriserna kan variera mycket beroende på ort.

Desto mera värmeenergi du förbrukar desto mera sparar du på lång sikt med bergvärme. Dessutom kan detta uppvärmningssystem öka värdet på ditt hus vid eventuell försäljning. Mäklarsamfundets rapport från 2013 visar att 95% av mäklarna upplever ett ökat intresse för småhus med bergvärme som energikälla.

Beställ offerter nu! Det tar under 1 minut!

Får jag bidrag för bergvärme?

För att minska din totalkostnad lönar det sig att ansöka om rotavdrag när du installerar bergvärme. Rotavdraget är direkt inget bidrag, men en skattereduktion. Genom rotavdraget kan du minska arbetskostnaderna för installationen med 30%.

Arbetskostnaden bestäms enligt ett schablonbelopp som uppgår till 30% av den totala installationskostnaden. Rotavdraget beräknas sedan på denna arbetskostnad. Om exempelvis totalkostnaden på din bergvärmeinstallation uppgår till 155 000 kronor kommer den schablonmässiga arbetskostnaden vara 46 500 kronor. Av denna arbetskostnad avdras sedan 30% rotavdrag som resulterar i 13 950 kronor i avdrag.

Under ett år kan du sammanlagt få tillbaka 50 000 kronor, vilket kan vara värt att beakta ifall du utför flera rot-berättigade arbeten under samma år.

Läs mer om rotavdraget på skatteverkets hemsida.

Hur fungerar bergvärme?

Frågor vi ofta får är; “vad är bergvärme?” och “hur funkar bergvärme?”. I sin korthet, för att bergvärme ska fungera krävs förenklat:

Bergvärmepump

  • ett borrhål
  • en kollektorslang
  • en värmepump
  • ett vattenburet uppvärmningssystem

I borrhålet monteras en kollektorslang som är fylld med kollektorvätska. Denna vätska kallas även frysskyddsvätska, köldbärare eller brinevätska och är vatten uppblandat med etanol eller etanolglykol.

Kollektorvätskan har en väldigt låg fryspunkt, den kan gå ner till under noll grader utan att frysa. Kollektorvätskan pumpas in i förångaren inuti värmepumpen där den värms upp. Inuti värmepumpen finns ett köldmedium med låg kokpunkt. När kollektorvätskan värms upp förångas köldmediet som förs vidare till en kompressor.

I kompressorn komprimeras gasen, vilket gör att temperaturen stiger ytterligare. Gasen förs vidare till kondensorn där den värmer upp vattnet i värmesystemet. Detta vatten förs vidare till det vattenburna systemet via element eller golvvärme. När gasen minskar i temperatur blir den åter flytande vätska, som sedan pumpas återigen ner i berget och processen börjar om.

SCOP- och COP-värdet definierar värmepumpens värmefaktor

En bergvärmepump använder mindre el än den producerar, detta identifieras med SCOP- (Seasonal Coefficient Of Performance) och COP- (Coefficient Of Performance) värdet.

Dessa värden definierar värmefaktorn på en värmepump, det vill säga hur mycket el som förbrukas för att skapa en viss mängd värmeenergi. Om en bergvärmepump har ett SCOP-värde på 4 så producerar den 4 gånger mera värmeenergi än den konsumerar elektricitet. Så om ditt hushåll har ett värmebehov på 20 000 kWh per år har din bergvärmepump en årlig elförbrukning på 5 000 kWh.

 Bergvärmepumpar producerar mer värmeenergi än de förbrukar el


SCOP-värdet är mer relevant än COP-värdet. Detta eftersom det tar de årliga temperaturskillnaderna i beaktande och indikerar därmed hur effektiv bergvärmepumpen är under hela året. SCOP-värdet brukar också kallas för årsmedelvärmefaktor.

Eftersom bergvärmepumpen ger mer el än vad den förbrukar kan du minska din elförbrukning med upp till 80% per år jämfört med direktverkande el.

För ytterligare information läs Bergvärmepump och Hur fungerar bergvärme?

Fördelar och nackdelar med bergvärme

Fördelarna med bergvärme är många. Ifall du funderar på att byta ut ditt existerande system som kanske drivs på olja eller direktel mot ett miljövänligare alternativ så är bergvärme en bra energikälla. Naturligtvis har bergvärme också vissa nackdelar men i regel kan man säga att fördelarna uppväger nackdelarna.

Fördelar
fördelar med bergvärme
Nackdelar
nackdelar med bergvärme

 

Fördelar med bergvärme:

  1. Kräver inte stor tomt.
    Borrhålet är endast 15 cm brett och borras vertikalt.

  2. Lång livstid.
    Livslängden av en högkvalitets bergvärmepump är 20-30 år, ofta ingår det garanti som sträcker sig från 6 till 14 år. Borrhålets livslängd är i princip evig, förutsatt att den är korrekt dimensionerad!

  3. Näst intill underhållsfritt alternativ.
    Bergvärme kräver inte mycket underhåll. Om något råkar vara fel kräver det dock att installatör kontaktas men det händer relativt sällan.

  4. Återbetalningstid.
    Bergvärme återbetalar sig på 5 till 10 år beroende på varje unika installation. Exempelberäkningen ovan visar ett exempel där återbetalningstiden är cirka 8 år då hushållets energiförbrukning för uppvärmning är 20 000 kWh.

  5. Spara pengar på lång sikt!
    De monetära besparingarna med bergvärme är stora på lång sikt jämfört med till exempel direktverkande el och olja.

  6. Ett energieffektivt uppvärmningsalternativ.
    En bergvärmepump producerar omkring 4 gånger mer värmeenergi än vad den förbrukar el.

  7. Oberoende av väder.
    Bergvärmepumpen är inte beroende av utomhustemperaturen som till exempel luftvärmepumpar är. Detta eftersom grundvattnets temperatur är stabil året om, och därmed behöver värmepumpen inte mera el för att värma upp huset på vintern.

  8. Miljövänligt.
    Orsakar minimal inverkan på miljön! Anläggningen drivs endast med elektricitet och som konsument kan du dessutom välja miljömärkt el. Bekanta dig gärna med den elmix din elleverantör har att erbjuda. Utöver detta har du även möjligheten att ansluta bergvärme till solceller och på så vis uppnå ett självförsörjande uppvärmningssystem med egenproducerad el.

  9. Jämn värmefördelning.
    Det vattenburna distributionssystemet medför att du via element eller golvvärme uppnår en jämn och bekväm värmefördelning i din bostad.

  10. Ett underhållsfritt alternativt för varmvatten.
    Värmepumpen används för att värma upp det vatten som går ut i radiatorer och golvvärme, men kan också användas för att värma upp varmvatten med varmvattenberedare. Varmvattenberedare kan ingå i själva bergvärmepumpen eller vara separerad från värmepumpen. Detta alternativ kan vara bra om hushållet förbrukar mycket varmvatten.

Nackdelar med bergvärme:

  1. Kostsam investering.
    Totalkostnaden för bergvärme är relativt hög, mellan 110 000 kronor och 160 000 kronor. För att uppnå en kort återbetalningstid rekommenderas det främst till större villor med stort värmebehov. Om ditt värmebehov inte är så stort är kanske en luft-vattenvärmepump ett bra alternativ.

  2. Markförhållanden har en inverkan.
    Borrhålets djup varierar vilket påverkar kostnaden för borrningen och således den totala installationskostnaden.

  3. Kräver tillstånd.
    För att installera bergvärme måste du göra en avgiftsbelagd ansökan för att få tillstånd.

  4. Sårbart vid elavbrott.
    Eftersom bergvärme drivs på el så fungerar den inte under elavbrott och då lönar det sig att ha en alternativ energikälla som till exempel elpatron eller generator.

  5. Kräver ett vattenburet system.
    Bergvärme kräver ett vattenburet värmesystem vilket gör det till ett tänkbart alternativ speciellt om du redan har ett sådant system genom till exempel olje- eller vedpanna. Ifall du också måste installera det vattenburna systemet blir kostnaden för att installera bergvärme och element väldigt hög.

Bergvärme - 8 tips inför installation, en checklista

Innan du väljer bergvärme som energikälla, så finns det vissa faktorer att tänka på.

  1. Granska ditt årliga energibehov för uppvärmning.
    Eftersom investeringskostnaden är relativt hög, så bör hushållet förbruka minst 20 000 kWh (kWt) per år för att det ska vara lönsamt. Ditt värmebehov bestämmer också vilken effekt din värmepump borde ha.

  2. Granska isolering och värmeläckage i ditt hem.
    För att undvika inköp av en onödigt stor värmepump bör du se över isolering och eventuellt värmeläckage. Det är ofta runt fönster och dörrar som värme läcker ut. Dessa kan du lätt åtgärda med tätningslister av lämplig modell. Det är också viktigt att se över hur mycket värme som läcker ut ur väggar och tak.

  3. Ta reda på markförhållandena i ditt område.
    Markförhållandena påverkar ifall din ansökan för bergvärme blir godkänd eller inte, anledningar till avslag kan till exempel vara att du bor nära en vattentäkt eller att det redan finns ett annat borrhål i närheten. Dessutom är markförhållandet avgörande för kostnaden av borrning, vilket påverkar installationskostnaden.

  4. Kontrollera om dina grannar har bergvärme.
    Det måste vara minst 20 meter mellan energibrunnar.

  5. Finns det ett vattenburet uppvärmningssystem.
    Bergvärme värmer hus genom element och golvvärme, det vill säga ett vattenburet system.

  6. Ansök om flera offerter för att få bästa kvalitet och pris.
    För att få bästa effekt och den billigaste värmepumpen lönar det sig att kolla på flera alternativ.

  7. Konsultera installatör så att energibrunnen dimensioneras korrekt.
    För att få bästa möjliga effekt och besparing måste borrdjupet dimensioneras korrekt. Dimensionering görs av installatör och borrfirma och det är ytterst viktigt för så att energibrunnen inte underdimensioneras eftersom detta kan leda till frysning.

  8. Gör din ansökan för tillstånd av bergvärme i god tid.
    Det är viktigt att lämna in ansökan i god tid och att den är korrekt ifylld eftersom extra behandling av en ansökan ofta leder till extra kostnader.

Vilken bergvärmepump är bäst för mig?

Valet av leverantör kan vara svårt och vilken anläggning du behöver är totalt beroende av dina behov och förhållandena i just ditt hem. Det finns flera värmepumpstillverkare vars produkter varierar både i pris och prestanda. För att hitta de bästa leverantörerna lönar det sig att ansöka om flera offerter för att få bästa pris och kvalitet. Du kan ansöka om upp till fyra offerter kostnadsfritt genom att fylla i formuläret ovan.

Det finns flera leverantörer av bergvärmepumpar i Sverige, nedan kan du se exempel på några av de mest välkända leverantörerna.

  Välkända leverantörer av bergvärmepumpar i Sverige  
Bosch CTC Eviheat
Nibe Thermia Thorén
IVT Daikin Viessman


Du kan också läsa vårt inlägg Bäst i test: Jämförelse av 10 bergvärmepumpar för att hjälpa dig i valet av bergvärmepump. Inlägget behandlar bland annat pris och energibesparing beroende på leverantör och hjälper således dig att skapa en tydligare bild av de olika alternativen som finns på marknaden.


Vad är skillnaden mellan bergvärmepumpar och jordvärmepumpar?


Svaret är att själva värmepumpen är den samma. Primära skillnaden är att bergvärmepumpen utvinner energi från berggrunden, medan jordvärmepumpen utvinner energi från jorden. Bergvärme borras således vertikalt medan jordvärme placeras horisontellt. Bergvärme är den bästa lösningen om du har liten tomtyta, men även om du vill ha möjligheten att använda tomtytan för andra ändamål såsom ytterligare byggnader.

Ansökan om tillstånd för installation av bergvärme

För att få installera bergvärme i ditt hem måste du ansöka om tillstånd från din kommun. Detta är nödvändigt för att borrning av bergvärme kan innebära miljörisker och måste därför godkännas av din lokala miljöförvaltning. Den största miljörisken är att borrningen kan skada grundvattnet i området och grundvattnet är en primär källa för dricksvatten.

I ansökan bör det ingå vissa specifikationer, dessa varierar beroende på kommun men vanligtvis krävs information om bland annat följande saker:

  • Fastigheten och tomten
  • Vem som utför installationen
  • Vem som utför borrningen
  • Placering av borrhål och dimensionering
  • Bergvärmepumpen (fabrik, modell, effekt mm.)

Ansökan är avgiftsbelagd och varierar beroende på kommun. I till exempel Stockholm får du betala från 5 000 upp till 10 000 kronor beroende på anläggningens storlek, medan du i Skåne betalar runt 2 000 kronor och i Norrland cirka 1000 kronor beroende på kommun. Avgiften är ansökningsspecifik och garanterar inte att din ansökan blir godkänd.

Att borra utan tillstånd är straffbart så se till att granska instruktionerna för ansökan noggrant hos din kommun.

Beställ offerter för bergvärme redan idag!

Bergvarme-pris.se gör din vardag enklare! Genom några enkla steg kan du motta flera offerter på bergvärme, så sparar du massvist med tid i informationssökningsprocessen! Fyll i formuläret ovan och få upp till 4 kostnadsfria offerter, utan gömda kostnader!

Beställ offerter nu! Det tar under 1 minut!