Bergvärme eller Jordvärme
Bergvärme och jordvärme utnyttjar samma typ av energikälla i form av lagrad solvärme. Förutsättningarna för att ha bergvärme eller jordvärme är väldigt olika, men trots detta är det många som funderar vad som passar deras hushåll bäst.
Detta har bergvärme och jordvärme gemensamt
Både bergvärme och jordvärme utnyttjar solens lagrade värme för att utvinna energi. Medan bergvärme hämtar energi ur en kollektorslang som placeras vertikalt ner i berggrunden, så man kan säga att jordvärme fungerar som en horisontal bergvärme.
Inuti kollektorslangen finns en brinevätska, som består av vatten blandat med någon typ av frostskyddsvätska. Detta kan till exempel vara etanol som har en väldigt låg fryspunkt, vilket förhindrar att brinevätskan fryser vid låga temperaturer. Själva kollektorslangen är ofta tillverkad av polypropenplast.
Eftersom både bergvärme, jordvärme och sjövärme kräver samma typ av värmepump, innebär detta att det finns många märken och modeller att välja mellan. Du kan läsa mer om bergvärmepumpar under fliken i huvudmenyn.
Även om de använder samma värmepump har de ändå vissa skillnader, och både bergvärme och jordvärme har respektive för- och nackdelar som lönar sig att beakta när du ska välja energikälla.
Fyll i formuläret på bara en 1 minut
Bergvärmepump och jordvärmepump är identiska
Beroende på energiförbrukning och husets storlek krävs en viss effektstorlek på värmepumpen. Denna måste dimensioneras rätt i förhållande till borrhålet för att utnyttjas optimalt. Är borrhålet djupare än rekommenderat, så kan du kompensera detta med en mindre värmepump.
Värmepumpar för jord- och bergvärme kräver ett vattenburet uppvärmningssystem. Har du lågtempererade radiatorer eller golvvärme, så krävs inga större justeringar vid en installation. Går du däremot från luftburen värme så tillkommer kostnader för den vattenburna systemet.
Läs mer: Bäst i test: Jämförelse av 10 bergvärmepumpar
Vad är billigaste, jordvärme eller bergvärme?
Jordvärme har generellt en lägre totalkostnad på runt 100 000 kr - 150 000 kr, jämfört med bergvärmens totala kostnad på runt 110 000 till 160 000 kr. Nu ska det påpekas att detta är väldigt generella siffror och kan skilja sig stort utifrån dina specifika förutsättningar.
Bergvärme
Bergvärme utnyttjar solens varma strålar genom att dessa värmer upp ytvattnet. När ytvattnet sakta sjunker genom berggrunden så värms även grundvattnet upp. Solen värmer även upp berggrunden till viss del. Ju bättre värmeledningsförmåga berggrunden har, desto mer energi går att utvinna per meter borrhål.
Beroende på berggrundens sammansättning, hushållet energibehov samt storleken på byggnaden som ska värmas upp, ska borrhålet anpassas därefter. Ett normalt borrdjup är mellan 90-200 meter. Behöver man ett djupare borrhål för att få ut tillräcklig mängd energi, så borrar man normalt sett två hål.
Detta beror framför allt på att maskinerna som används inte är gjorda för att borra djupare än 200 meter. Det är dock viktigt att borrhålen är minst 20 meter ifrån varandra. Borrhålen sänker nämligen temperaturen på den omkringliggande berggrunden något. Denna temperatursänkning brukar stabiliseras efter ungefär fem år.
Nackdelar med bergvärme
Den vanligaste nackdelen som många nämner gällande bergvärme är att det är dyrt. Kostnaden för att borra vid bergvärme, och värmepumpen blir tämligen dyrt. Totalpriset för bergvärme brukar ligga mellan 110 000 och 160 000 kronor för en normalstor villa. Beroende på var du bor i landet varierar priserna markant. Bor du i norra Sverige kanske du vill läsa mer om bergvärme i Norrland.
När borrhålet och bergvärmepumpen är korrekt dimensionerade krävs sällan spetsvärme. Ett alltför grunt borrhål kan medföra att energin tar slut. Detta kan ske om man tar mer energi av berget, än vad man ger tillbaka. En alltför liten värmepump resulterar i att spetsenergi i form av elpatron eller annan energikälla måste användas oftare. Det går inte att förlänga ett existerande borrhål, utan då måste man borra ett nytt.
Har du långt ner från markytan till berggrunden rekommenderas sällan bergvärme. Det beror på att sträckan i jordlagret är dyr att isolera. Dessutom har det visat sig att fler fel uppkommer med borrhål som har långa sträckor av foderrör, vilka används för att isolera sträckan genom jordlagret och ner i berget.
Fördelar med bergvärme
Bergvärme är en av de vanligaste uppvärmningsystemen som installeras. De senaste åren har installationerna av bergvärmepumpar ökat markant. Det beror nog mycket på att det är ett säkert och väldigt hållbart system. En bergvärmepumps livslängd beräknas vara i 20-30 år och borrhålet kan vara i minst ett sekel.
Populariteten gör att det finns många olika typer av bergvärmepumpar att välja mellan. Likaså finns det många leverantörer, vilket gör att du som konsument sitter i en bra förhandlingsposition. Läget är dock lite annorlunda i storstäderna där efterfrågan driver upp marknadspriserna.
När bergvärmepumpen har gjort sitt går det att återanvända den borrade energibrunnen igen. Eftersom borrhålet inte tar mer än 20 cm i diameter krävs ingen stor tomtyta. Det finns vissa kommuner som dock vill att det ska vara minst 10 meter till närmaste tomtgräns från borrhålet.
Bergvärme | |
---|---|
90-200 meter djupt borrhål - 20 meter mellan borrhålen - 5 meter från husgrund | |
Fördelar | Nackdelar |
Vanligast i Sverige - ger stort utbud | Dyra investeringskostnader |
Driftsäkert, mycket god livslängd | Kräver rätt dimensionering från början |
Borrhålet kan återanvändas | Svårt att korrigera borrhålet |
Kräver ingen stor tomt | Kräver rel. kort avstånd till berget |
Jordvärme
Till skillnad från bergvärme, så utnyttjar jordvärme solens strålar lite annorlunda. Eftersom kollektorslangen ligger omkring en meter ner i berggrunden, så är det framför allt markvärmen som utnyttjas. Det är därför som jordvärme framför allt är populärt i södra Sverige.
Jordvärmens kollektorslang kräver en ganska stor yta. Den bästa marken är lerjord med hög vattenhalt. Slangen påverkar markens klimat något, vilket du bör ha i åtanke om du har mycket växtlighet där slangen grävs ner. På samma sätt minskar slangen möjligheterna att gräva för husgrund eller pool i framtiden.
Precis som för bergvärme används en värmepump som kräver ett vattenburet uppvärmningssystem med radiatorer eller golvvärme. Dessa finns i en mängd storlekar och modeller, beroende på vilka behov ditt hushåll har.
Nackdelar med jordvärme
Precis som för bergvärme är jordvärme en relativt dyr investering. Har du en åker som inte plogas, eller någon annan typ av obrukad mark, går det givetvis att lägga kollektorslangen där. Ska du lägga jordvärmen på tomten kommer detta innebära ett ganska stort ingrepp.
En del leverantörer av jordvärme beräknar kostnaden för återställning av tomten i sin offert. Du bör dock höra efter innan så du vet vad som gäller. Det är inte så roligt att ha en leråker till tomt lagom till sommaren börjar. Precis som ovan nämnt sänker jordvärmen markens temperatur något. Det behöver inte vara negativt, men är viktigt att ha i åtanke.
Eftersom kollektorslangen ligger förhållandevis ytligt blir den känslig för låga temperaturer och tjäle. Ju kallare årsmedeltemperaturen är där du bor, desto djupare bör du också gräva ner slangen. En medelstor villa kräver normalt sett mellan 250-400 kvadratmeter yta, i somliga fall krävs ännu större areal.
Fördelar med jordvärme
Jordvärme är ett välbeprövat system som är särskilt vanligt i Sydsverige. Eftersom bergvärme, sjövärme och jordvärme använder samma typ av värmepumpar, så finns det ett stort utbud på marknaden. Du kan finna exempelpriser i vår prislista för bergvärme. Dessa är alltså applicerbara även för jordvärme.
Kollektorslangen går att återanvända när värmepumpen gjort sitt. Den har dock en lång livslängd, vilket gör att man kan tjäna in kostnaden på jordvärme relativt snabbt. Själva värmepumpen kan ge energibesparingar på mellan 50 och 70 procent.
Detta är något sämre effektivitet än för bergvärme, men kompenseras av att installationskostnaden är billigare. Har du körkort för grävmaskin kan du utföra delar av arbetet själv. Se dock upp så du inte stöter på vatten- eller elledningar nere i marken. Om problem skulle uppstå är jordvärmeslangen relativt enkel att byta ut jämfört med om du har bergvärme.
Jordvärme | |
---|---|
Slang nergrävd på 90-150cm djup - Slingrande, kräver 1,5 meter mellanrum - Vanligt i södra Sverige | |
Fördelar | Nackdelar |
Samma värmepump för bergvärme | Kräver en stor yta |
Kollektorslangen kan återanvändas | Stort ingrepp i trädgården |
Driftsäkert, god livslängd | Sänker marktemperaturen något |
Går att byta ut och uppgradera | Känslig för låga temperaturer |
Så, vad är bäst jordvärme eller bergvärme?
Som synes är förutsättningarna för jord- och bergvärme väldigt olika. Generellt är oftast bergvärme mest lämpligt, och ofta det bättre valet. Men med rätt förutsättningar, och stor nog tomt, kan jordvärme tillgodose dina värmebehov till en något lägre investeringskostnad.
Är du redo för en värmepump?
Ansök om offert på bergvärme eller jordvärmegenom att trycka på knappen nedan och fylla formuläret. Vi kontaktar dig inom kort för att bekräfta dina behov, och matcha dig med relevanta lokala leverantörer utifrån dina förutsättningar!
Fyll i formuläret på bara en 1 minut